Nu har jag skrivit kvartalsrapport och skickat den till Drachenwalds krönikör. Det är inte jättekul, men heller inte särskilt svårt eller ansträngande. Jag skrev det mesta i reklampauserna i Bones, som ikväll hade en lite udda medeltids-twist.

Nordmarks krönikör verkar nöja sig med kopior på Dauphinen, så förhoppningsvis räcker det så här.

På S:t Egon använde min hätta sydd efter det mönster Gunilla gjort efter den bevarade hätta som brukar sättas i samband med heliga Birgitta. Den såg vettig ut och satt fast på huvudet utan nålar, hårnålar eller annat jox så jag får nog säga att det är en riktigt bra huvudbonad.



Faktiskt så bra att jag på söndagen var lite ledsen över att behöva fixa mitt otvättade hår till någon form av frisyr istället för att bara dra något ovanpå. När jag har kort hår i en något så när modern frisyr kräver den dagligt guck för att se vettigt ut och efter ett par dagar så blir det väldigt, väldigt otvättat.

Jag kommer nog att göra ytterligare någon version av hättan. Gunilla hade ändrat den lite för att passa formen på hennes huvud bättre och jag tror att mitt huvud inte riktigt har samma form som hennes. Bortsett från det så är det naturligtvis fullständigt lysande att någon annan tänker åt mig så att jag får ganska färdiga mönster att leka med.

Det var ett väldigt trevligt event det där S:t Egon. Jag var som vanligt ohyggligt kvällstrött och missade en del party där.

Pajen med lever gick hem. Alla pajerna gick i och för sig hem. Jag var så mätt att jag knappt orkade äta någon krämpaj med lavendel alls fastän jag tyckte att den var väldigt god. Udda, men god.

Vi hade årsmöte på söndagen och det gick bra. Jag har avgått som ordförande och blir krönikör igen. Det är en sådan skillnad mot hur det funkar på jobbet. Här sade vad jag ville och inte ville och sedan bara hände det så. Kan inte världen funka så överallt?

Jag klurar lite på medeltida pajrecept, och tänkte göra ett experiment med en kombination av de här:

Chewetes on flesshe daye. Take lyver of porke and kerve hit smalle, As to a pye be hewen hit schalle, And hennes þerwith do alle in a panne, And frye hit wele as þou wele kanne. Make a cofyne as to smalle pye, Do þat þerin. and ₃olkes þerby Of harde egges sothun, and eke þou take Powder of gynger and salt to bake. Kerve hit and frye hit in grece ful gode, Wele pynchyd serve on last by þo rode, Here endes oure cure, þat I of spake, Of potage, hasteletes, and mete And sawce þer to, with oute lesyng, Cryst mot our sowles to hevene bryng.

Från Liber cure cocorum

viij - Chawettys. Take Porke y-sode, and mencyd Datys, and grynd hem smal to-gederys; take 3olkys of Eyroun, and putte ther-to a gode hepe, and grene chese putte ther-to; and whan it ys smal y-now, take Gyngere, Canelle, and melle wyl thi commade ther-with, and put in thin cofyns; than take 3olkys of Eyroun hard y-sothe, an kerue hem in two, and ley a-boue, and bake hem; and so no3t y-closyd, serue forth.

Från Two Fifteenth-Century Cookery-Books

Som vanligt gillar jag saker som finns på webben, och sökfunktionen på medievalcookery.com är himla trevlig.

Jag tänkte mig nog att det skulle bli både fläsk och lever. Jag har en känsla av att enbart lever kommer att bli lite för mycket för folk, men jag skulle vilja göra något med någon liten inälva någon gång.

Hättan från föregående post var klar redan innan jag gick över till Emoni och Armillary, så den behövde jag ju inte sy mer på.

Istället sydde jag in livet till en blå klänning som var tänkt som den första delen i en flamländsk outfit. Jag sydde in det med besked visade det sig när jag kom hem och provade. Jag menar, jag får på mig det, men det är verkligen inte mer än så. Jag trodde att jag hade gott om utrymme för bysten. Så är inte riktigt fallet. Det blir lite väl hoptryckt och upptryckt.  Å andra sidan är det kanske en vink om att jag får ta tag i det där med vikten snart igen...

I vilket fall var det väldigt trevligt med pyssel och folk. Jag kanske borde vara social lite oftare.

Jag var i Gotviks lokal och sydde och drack te ikväll. Jag hade med mig ett mönster som jag ritat av Gunillas bearbetning av den där hättan som sägs ha tillhört den heliga Birgitta. Jag har klippt till och börjat sy ihop och det kommer att bli så praktiskt. En mössa som passar på huvudet att dra på sig utan att behöva nåla och fixa med huvuddukar och jox.

Jag har bestämt mig för att sätta en rosa kjol på det rosa livet jag sydde till piratfesten. Tyget är ett halvlinne, men jag är ju å andra sidan faktiskt inte någon riktig autenticitetsnörd, så jag tror att det får passera.

Till det kommer jag att behöva en trevlig huvudbonad. Jag har åtminstone en fot för kort hår för att komma undan utan.

...och inte hade hon ju trott att någon skulle ha undrat vart hon tog vägen.

Observera att detta är samma kvinna som ringde polisen när jag den korta period vi bodde i Umeå tillsammans cyklade vilse och kom hem fyrtio minuter senare än beräknat. OK, jag var inte mer än tio, men det var i Umeå och mitt på dagen.

Dessutom hade snålheten tagit henne så att hon hade suttit ett dygn på Arlanda istället för att ta in på hotell eller slanta upp en dryg tusenlapp för att få åka hem tidigare. Påminn mig om att jag inte ska bli sådan.

Min mamma är försvunnen. Hon åkte från Umeå till Stockholm igår och skulle ha åkt vidare därifrån till Malmköping men kom aldrig fram. Tydligen sprang hon och dem hon skulle åka med runt på Centralen i Stockholm i ett par timmar och letade efter varandra. Det hon skulle åka på var något möte med Elöverkänsligas riksförbund, så det är inte riktigt något sällskap där det är gott om mobiltelefoner. Mamma har heller ingen.

Till slut åkte de utan henne. De hade nog trott att hon skulle ta tåget och ringa för att bli hämtad på stationen, eller ringa och avanmäla sig helt och hållet. När hon inte gjorde det så ringde de polisen, som i sin tur ringde runt till familjen igår kväll. Vi visste tyvärr ingenting, knappt ens att det var den här helgen hon skulle åka till Malmköping.

Det är dessutom så att jag lite brukar göra likadant själv. Jag bor ensam och talar inte om för just någon om jag reser bort Jag får nog börja droppa ett mejl eller SMS till valfri släkting när jag åker någonstans så att de åtminstone vet var de ska börja leta.

Eftersom det verkligen inte är något alls jag kan göra åt detta så har jag börjat på ett par nya nålbundna vantar ikväll. Inte för att jag behöver några fler nålbundna vantar, men jag kan säkert hitta någon annan som fryser om tassarna.

Bilden är kass, men garnet är ett himla trevligt melerat hallonrött yllegarn och det är avsevärt tjockare än de garner jag oftast har använt förut. Det går mycket fortare på det viset. Jag förstår poängen med grövre garner även om jag tycker att resultatet kan bli lite klumpigt ibland. Jag gillar inte att behöva ta av mig vantarna för att kunna göra saker. Min hud blir så väldigt narig av kyla.

Nu är syster på flygplatsen och kollar om mamma kommer med något av de sena flygen.

Som vanligt är det väldigt långt mellan inläggen. Jag ska bättra mig. Årets nyårslöfte var att jag skulle skicka mer post, men då tänkte jag nog i första hand sådan där pappers-post som landar på hallmattan. Jag tror att post som inte är varken räkningar eller reklam är ett konkret sätt att göra världen lite bättre åtminstone lokalt.

I lördags var jag på Emonis 30-årsfest. Det var pirattema och jag kände mig manad att faktiskt sy något. Som vanligt började jag sent och sydde långsamt så det blev lite panikartat på slutet.

Igår tänkte jag att det nog var lika bra att jag sydde om kjolen medan jag mindes vad problemet var (för stor i midjan) och sedan tog jag den bild som jag inte hann ta innan jag gick till festen.



Jag var lite mer piratig när jag gick hemifrån: jag hade en trekantig hatt! Senare på kvällen gav jag bort den. Jag tror faktiskt att den passar honom bättre än den passade mig.

Vad pratade vi då i torsdags om att vi ville äta?

Först pratade vi lite fram och tillbaka om sill eftersom någon tyckte att sill var gott medan någon annan tyckte att sill var ett ganska otäckt påfund. Inlagd sill som vi känner den idag blev till slut diskvalificerad på grund av att det var så pass många saker i lagen som vi inte säkert kunde säga var vikingatida (ättiksprit, socker, de vanligaste sillkryddorna).

Det vi så småningom kom fram till var följande:

Lunch:
Gryta med höns
Bröd

Gästabud:

Skir (färskost)
Spickeskinka
Rökt nötkött
Varmrökt lax
Rädisor
Plommon
Bröd

Grön ärtsoppa
Svamppiroger

Förhoppningsvis: gryta med vildfågel, besked om detta efter helgen
Annars: fläskkött i någon form, senap, rotfrukter. Om det blir fläsk här så kommer nog den ovanstående skinkan att bytas ut mot hjortstek.

Hallon- och björnbärskompott
Gräddmjölk
Honungsknäck
Torkade körsbär

Det som ingår i de olika rätterna är matvaror som enligt de två tidigare nämnda webbplatserna har hittats vid utgrävning av olika vikingatida boplatser. Alla saker har inte hittats överallt men jag har för bekvämlighets skull valt att blanda som jag vill.

Sedan finns det såklart en del tveksamheter:

Den gröna ärtsoppan kommer att vara mixad. Det är naturligtvis väldigt mycket arbete med att finfördela ärterna om man skulle ha gjort det för hand.

Att fylla bröddeg med någon form av svamppytt är lite problematiskt eftersom det svenskarna periodvis verkligen inte har ätit svamp. Å andra sidan kan ju saker ha varit annorlunda på vikingatiden. De kan ju ha blivit influerade av sina kontakter med omvärlden även på det kulinariska området. 

Hallon- och bjärnbärskompotten kommer att innehålla hallon, björnbär och honung. Alla ingredienser fanns på vikingatiden, men om de åt
efterrätt och i sådana fall vilken sorts saker det kan ha varit vet jag inte rikitgt.

Honungsknäcken är karamelliserad honung med nötter i. Där är det inte några konstigheter med ingredienserna, men tillvägagånssättet vet jag inte om det är alldeles självklart.

Inälvsmaten hoppar jag över. Det verkar inte vara någon som är värst vidare förtjust i sådant.

Det känns som att det skulle kunna ha varit mer grönsaker. Jag får fundera på det när jag har räknat lite på åtgången och vad detta skulle kunna tänkas kosta.

Gotvik kör ett event som heter Sigrids gästabud på Ale vikingagård även i år. Det verkar bli ett ganska litet event, men det är ett fantastiskt trevligt hus att vara i så jag tycker att det ska bli jättekul. Det är verkligen ett långhus, byggt i hugget ektimmer. Man behöver inte flytta undan eller dölja moderna saker för att skapa stämning utan allt är som det ska vara.

Jag har lovat att se till att vi får mat, men jag har inte så mycket tid att lägga på planering, så det blir lite kolla på webben och lite prata med folk om vad de vill äta. Vi pratade om vikingamat i allmänhet och vad folk vill äta under Sigrid på mötet i torsdags och det kom fram en del bra förslag.

Vikingatiden är ju lite lurig eftersom det inte finns bevarade recept att läsa. Å andra sidan ger det ju förstås stor frihet :)

Det kom ett mejl till Gotvikslistan med länk till en sida om mat på Fotevikens sajt och den tyckte jag var en bra utgångspunkt. Jag kikade också på Carolyn Priest-Dormans sida med en sammanställning av olika födoämnen som hittats vid utgrävningar av vikingatida boplatser.

Alternativet hade varit att jag hade plockat fram fjolårets lista och gjort samma sak en gång till. Förutsättningarna är ändå lite annorlunda i år eftersom det är färre som jobbar i köket. Jag tänkte faktiskt att vi skulle undvika det moderna köket nere i personalhuset så långt det är möjligt och laga/värma saker uppe i långhuset istället.

Mer om vad vi ska äta och hur vi tänkte kring de olika rätterna i nästa inlägg.

Nu är jag på banan igen. Jag har tränat. Eftersom jag har varit förkyld i en månad så har jag inte orkat men idag så gjorde jag ett ryck. Det tog emot lite, så jag bokade en kvarts vattenmassage som muta. Det är inte som riktig massage av en människa, men det funkar som belöning för att jag varit duktig och tränat.

Jag gjorde en medveten ansträngning att träna lätt eftersom det var så länge sedan sist. Jag hoppas bara att det räcker så att jag inte åker på en förkylning till.

Jag mutade mig med godis på jobbet i eftermiddags och det var väl inte så där alldeles lysande. Å andra sidan var det en del andra saker som inte var så där alldeles glimrande tänkt och utfört av en del av mina kollegor så "tyst min mun så får du socker" kändes som ett ordspråk att omsätta i praktik.

Dessutom har jag gett mig själv nya knappar till min gröna vintage-kappa. Jag har tyckt illa om de gamla bruna knapparna sedan den dag jag köpte den och nu ska den bli annorlunda! och bättre!

I torsdags lagade vi mat i Gotviks lokal. Vi gjorde en sötsur gryta (egurdouce) med fisk, en svamp- och lökrätt och mandelrån från Basel. Alltihop var gott, men grytan var lite platt på något vis. Vi använde receptberabetningen från "To the King's taste" som utgångspunkt för fiskgrytan, men improviserade en del också. Det vi inte hade med, som stod med i receptet var kubeber.

Idag tänkte jag att jag skulle laga den igen och göra några matlådor att ha med till jobbet. Jag tänkte också att den där kubebern nog fyllde någon form av funktion, alltså någon sorts lite besk fond till det söta och sura. Därför tog jag i några stycken i min gryta.

Antingen så tycker jag mer illa om smaken av kubeber än någon annan krydda jag har provat, eller så gör jag något fundamentalt fel när jag använder den. Det jag kan tänka mig är att jag kanske tog för mycket. Det var i sådana fall inte bara lite för mycket utan väldigt mycket för mycket. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om det här innebär att jag måste testa mera för att lista ut hur kubeber funkar eller om jag helt enkelt ska undvika den. Jag försökte rädda grytan genom att hälla bort hälften av spadet och fortsätta därifrån, men det gick helt enkelt inte.

Jag kastade min fiskgryta och värmde en färdig fryst pizza istället.

Har velat fram och tillbaka om jag ska åka till Ragnhildscollegiet eller Inbördeskriget eller båda delarna. Nu har jag i alla fall bestämt mig för att det måste bli ett av dem, inte båda. Eftersom jag är mer förtjust i föreläsningar än våld så blir det Ragnhild för min del. Delvis hänger det ihop med att jag åker till Umeå helgen efter Inbördeskriget och jag tror att det kan vara bra att vara hemma lite emellanåt.

Jag somnade, sov en stund och vaknade av att jag hostade. Nu har jag slurkat i mig en slurk hostmedicin och väntar på att somna om. Jag är en sådan himla kvällstrött människa att det ska något särskilt till för att jag ska vara vaken så här dags, som en kul fest eller en rejäl hosta.

Jag har nu gått från feber och ont i alla leder till hostig och snorig. Jag hoppas att det betyder att jag håller på att bli bättre. Pratade med kollega A i morse för att säga att jag inte kommer in idag och troligen inte imorgon och hon undrade om det var en vanlig förkylning. Det hoppas jag verkligen, för den förkylning som fick henne att fråga är den som kollega N har haft i två veckor. Den verkade vekligen inte rolig.

Någonstans på något bra ställe ligger USB-sladden till min mobiltelefon. Det vore bra om jag kunde hitta den eftersom det skulle innebära att ni kunde få se lite roliga bilder på saker. Jag har t.ex. sytt ihop de tvåfärgade kilarna till en mi-partiklänning jag har tänkt sy. Halva rutig, halva enfärgat mörklila. Jag hade tänkt att det skulle bli intressant att se hur tyget beter sig på den rutiga delen eftersom det ligger på skrå. Min förra snäva trettonhundratalsklänning är ofodrag i ett tyg som ger med sig så den blir större samtidigt som jag blir mindre. Därför kommer jag att göra den här helfodrad. Fast fodret är nog utklippt trådrakt till hela klänningen så nu kan det bli hur spännande som helst. 

Japp, där kom förkylningen. Så helt fantastiskt onödigt. Jag ger upp och går och lägger mig igen istället för att gå till jobbet. Teoretiskt sett skulle jag kunna jobba hemma, men jag är inte i form för att göra någon nytta. Jag har rätt låg normaltemperatur så redan vid 38 grader (som jag har nu) så är jag helt utslagen.

Dagens plus är faktiskt ett minus. Jag väger mig på måndagmorgnar och låg idag 1,4 kg lägre än förra veckan. Veckan innan det var första veckan med nya tag efter semestern så då var minskningen bara ett hekto.

Nu tillbaka till sängen.

Det blev varken söt eller salt fyllning till min filodeg. Det känns som att jag har en förkylning på väg så jag tog det som en anledning att slappa hårt. Jag har läst en deckare, tittat lite på TV och inte gjort så många knop.

Jag har i och för sig gjort något ändå: jag har strukit en del kläder eftersom jag tvättade igår. Observera detta noga, jag strök mina kläder. Det brukar jag inte göra annat än vid högtidliga tillfällen. Jag är mycket förvånad.

Jag insåg att jag nog har handlat en del kläder under sommaren. Tyvärr på ett ganska planlöst sätt, så det är inte den där garderoben där allt bara helt magiskt passar ihop. Jag kanske skulle kunna sätta mig ner och sortera och skaffa ett par saker som binder ihop alltihop? Å andra sidan gillar jag inte klädshopping så där värst vidare mycket. Mest för att grejerna inte brukar passa och då blir jag sur.

I somras när min syster var här så åkte vi på shoppingrunda. Jag kom hem med annorlunda saker än jag brukar köpa, till exempel en v-ringad topp med mycket djupare ringning än jag brukar ha. Jag har förstått att folk går runt så, det hade bara aldrig fallit mig in att jag också skulle kunna göra det.

Impulsköpte ett paket kyld filodeg. Jag har inte hållit på med sådan så mycket förut så jag tänkte att det kunde vara kul att prova. Jag tror att vi friterade något till en körfest för sju år sedan eller så, men jag minns inte riktigt.

Jag lade i alla fall fem eller sex ark i en pajform och vek in det som stack ut till en lite stadigare upprättstående kant. Jag sprayade på olivolja med min sprayflaska eftersom det var praktiskt. Sedan när jag smakade på den så tror jag att jag var lite för snål med fettet. Det hade nog blivit godare om jag hade penslat på oljan istället och då fått fast lite mer. Fyllningen var lök, squash, tomat och riven ost med lite örtkryddor och svartpeppar och det blev rätt gott.

Dessutom har jag ett halvt paket kvar som jag kan leka med imorgon. Frågan är bara om det ska vara söt eller salt fyllning.